Dermatit utvecklas när hudbarriären skadas eller reagerar på ett ämne, vilket leder till inflammation. Irriterande kontaktdermatit orsakas av direkt skada från saker som vatten, tvålar, kemikalier eller friktion, medan allergisk kontaktdermatit är en fördröjd immunreaktion på ett specifikt allergen som nickel, dofter eller konserveringsmedel. Torr luft, frekvent blötning och torkning samt en atopisk bakgrund (hösnuva, astma, eksem) gör huden mer känslig för dessa utlösare.
Du löper högre risk för dermatit om ditt jobb eller dagliga liv innebär frekvent handtvätt, våtarbete, kemikalier eller friktion, såsom inom vården, städning, frisöryrket, byggbranschen eller livsmedelsservice. Torr hud, att bo i låg luftfuktighet eller att ha hösnuva, astma eller eksem gör också huden mer reaktiv. Att bära vissa metaller, kosmetika, dofter, gummihandskar eller använda många topikala produkter ökar risken för allergisk kontaktdermatit.
Nyckeln till att behandla dermatit är att identifiera och undvika irriterande ämnen eller allergener, skydda huden och reparera barriären. Detta innebär vanligtvis att minska våt-torra cykler, använda handskar korrekt och applicera tjocka mjukgörare som vaselin flera gånger om dagen. Topikala kortikosteroidsalvor ordineras ofta i 1-3 veckor för att lugna rodnad, klåda och svullnad, med styrkan vald beroende på kroppsdel. Svår eller utbredd allergisk kontaktdermatit kan behöva en kort kur med orala steroider under medicinsk övervakning.
För att förebygga dermatit, skydda din hud från irriterande ämnen och allergener och håll barriären stark. Använd milda, doftfria rengöringsmedel, återfukta ofta med tjocka krämer eller vaselin och undvik långa varma duschar och upprepade våt-torra cykler. På jobbet, använd lämpliga skyddshandskar och bomullsfoder, och skölj och torka händerna försiktigt. Om du redan känner till dina allergener, läs etiketterna noggrant och undvik produkter med dessa ingredienser.
Se en hudläkare om din dermatit varar mer än 2-3 veckor trots god hudvård, fortsätter att komma tillbaka, är mycket kliande eller smärtsam, eller stör sömn eller arbete. Du bör också söka medicinsk hjälp snabbt om huden blir mycket svullen, varm eller vätskande, om du ser var eller gula skorpor, eller om du känner dig sjuk med feber eller frossa.
Dermatit är vanligtvis inte en nödsituation, men du bör se en läkare om det varar mer än några veckor, fortsätter att komma tillbaka eller blir mycket obekvämt. Sök akut vård om huden blir mycket svullen, varm eller smärtsam, om det finns var eller spridande rodnad, eller om du känner dig febrig eller sjuk.