Benigna nevi bildas när pigmentceller i huden växer i små kluster istället för att spridas jämnt. Genetik, sol- och UV-exponering samt hormonella förändringar spelar alla en roll i hur många födelsemärken du får och hur de ser ut. Ibland kan skador, strålning eller vissa sjukdomar också utlösa nya födelsemärken eller förändringar i befintliga.
En typisk benign nevus har en mycket låg risk att utvecklas till melanom, liknande normal hud. Risken är något högre i stora eller gigantiska medfödda födelsemärken, särskilt de över 20 cm, men fortfarande låg överlag. De främsta varningssignalerna är förändringar i storlek, form, färg eller nya symtom som klåda, smärta eller blödning.
De flesta benigna nevi behöver ingen behandling och kan helt enkelt övervakas över tid. Om ett födelsemärke är misstänkt, upprepade gånger traumatiserat eller kosmetiskt störande kan det avlägsnas kirurgiskt och skickas för histologi. Destruktiva metoder som laser eller frysning rekommenderas inte för pigmenterade nevi eftersom de förstör vävnad som behövs för korrekt analys.